Min mellanstadielärarinna gick bort i förra veckan. Mamma ringde och berättade. Beskedet påverkade mig mer än vad jag hade kunnat förutse. Det var en lärartyp som uppmuntrade duktiga elever, sjöng morgonpsalm och som inte deltog i fortbildningskurser.

För ett par år sedan ringde en av mina vänner från barndomen. Han frågade om jag hade suttit i fängelse nyligen. Jag svarade nej, eftersom jag inte har gjort det – jag var fullt upptagen med att missförstå skatterätten och dricka Red Stripes. Min fängelsevistelse var tydligen ett hett samtalsämne i byn, lärarinnan var en av syföreningstanterna som spred ryktet. Det kan ju nu förlåta henne för.