Cornelis Jacobus Langenhoven var en man, som förutom att vara sydafrikan även var poet och politiker. Kombinationen är ovanlig. I sitt hemland var han mycket omtyckt, något som inte borgar för att han var en bra person. Men ändå verkar han ha varit just detta, en bra person. På afrikaans skrev han, och på afrikaans kallades han Sagmoedige Neelsie, den ömme Nisse (gissningsvis). Han dog 1932 och hann klämma ur sig några böcker av olika slag, mestadels med humoristiskt anslag, andra med allvarligare ton – som exempelvis en av Nelson Mandelas favoritböcker. Han skrev den första sydafrikanske nationalsången, och hävdade ofta att han hade en tam elefant (som då och då dök upp i hans historier).

Nåväl, till statistiken. Under ett tal i parlamentet så hävdade Langenhoven följande; ”Hälften av ledamöterna i oppositionen är babianer”. Talmannen blev rasande. Sådant språk tolererades inte. Langenhoven uppmanades att be om ursäkt. Det gjorde han på det här sättet: ”Förlåt, herr talman! Hälften av ledamöterna i oppositionen är INTE babianer”.