Kategori: Trams
Docent Onestone.
Dubbelkolla aldrig en bra story, sägs det. Men att den här bilden får fritt spelrum i olika sociala medier är helt ofattbart. Kom igen…
Förutom det absurda i att två personer som talade schweizertyska och tyska korresponderar på engelska så blev ju Einstein utnämnd till docent 1909, på just Berns universitet. Det vet alla.
No fun intended.
Ett av engelskans finare inslag är uttrycket no pun intended när en ordvits dyker upp utan att det var meningen. Exempelvis; The barber is going back to his roots (no pun intended).
Ett nyfunnet tidsfördriv för mig är att skriva ”ordvitsen är oavsiktlig” i mina meddelanden efter slumpvis utvald mening. Det är mycket roligt.
Det är så roligt så att jag insåg att det inte är jag som har kommit på det. Återigen hänvisar jag er till xkcd, vilken jag tipsade om redan 2007.
Jaques Volant.
I ett bättre söndagshäng kom vi in på rätten Flygande Jacob. Upphovsmannen hette Ove Jacobsson som var flygfraktare, sålunda stavas Jacob med C, eller så kan man stava med K. Den första gången rätten förekommer i tryckt material är som recept i Allt om Mat nr 13 1976. En variant kallas Flygande Lotta och då innehåller rätten en kantarellsås, gissningsvis från pulver.
Ingen av oss ville erkänna det men rätten ligger oss närmare hjärtat än vad som är acceptabelt. Att läsa exempelvis ett sådant här recept gör mig hungrig.
Eftersom vi satt på en fransk restaurang så föll det sig naturligt att ställa frågan; ””Finns Flygande Jacob i Frankrike?” och följdfrågan ”Hur lagas i sådana fall den franska varianten?”. Namnet var lättast, Jaques Volant. Receptet ser, gissningsvis, ut så här:
Ingredienser
3 dl mellangrädde
1 dl chilisås
1 dl jordnötter
1 st grillad kyckling
1 paket bacon
2 bananer
3 kg anklevermousse
Gör så här:
- Sätt ugnen på 225 grader.
- Ta bort skinn och ben från din grillade kyckling. Skär kycklingköttet i mindre bitar.
- Skala och dela bananerna på längden.
- Lägg kycklingköttet i en ugnssäker form. Lägg banan ovanpå.
- Vispa grädden. Rör ihop grädde och chilisås och bred det över.
- Grädda i nedre delen av ugnen i 20 minuter. Strimla under tiden bacon och stek det knaprigt i en stekpanna. Lägg upp på hushållspapper för att rinna av.
- Tag ut kycklingen och strö över bacon och jordnötter.
- Täck formen med anklevermousse, låt smälta och servera därefter genast.
”Meet me in Dover!”.
Sherlock Holmes går på biograferna och då tänker man naturligtvis på Arthur Conan Doyle som skrev böckerna om Holmes och Watson.
Doyle levde förr i tiden, innan *BRB* och spikmatta och det var då naturligt för honom att använda sig av telegram i den snabba kommunikationen. Att telegrafera var inte gratis då det begav sig, det är därför telegram från förra seklets början i allmänhet upplevs som så styltiga eller avhuggna. Sedan hade man ovanan att inte använda sig av punkter utan man skrev STOP istället. Den som kommer ihåg sin Lucky Luke vet säkert redan detta.
Doyle blev hursomhelst med tiden förmögen och kunde kosta på sig att skicka flera telegram samtidigt. Han passade på att skicka ett meddelande på skämt (oerhört slösaktigt på den tiden då ett pund kostade etthundra pence) till tolv av sina bekanta. Meddelandet löd ”ALLT ÄR UPPTÄCKT STOP FLY GENAST STOP”. Två av vännerna försvann genast och dök inte upp förrän en månad senare.
BONUS:
– Skulle du inte skicka ett telegram imorse?
– Ja, vad annars? Men jag gör det senare.
Matematik.
– Har du någonsin haft nytta av multiplikationstabellen?
– Några gånger.
Detta är en vits vars rolighet ligger i ordet ”gångers” dubbelnatur. Det används ibland i vardagligt tal när man menar multiplikation (som egentligen är många adderingar). Använd gärna vitsen bland edra vänner, på festen blir ni genast den givna mittpunkten och på kyrkkaffet kan ni imponera på kyrkoherden med er bildning. Det är dock viktigt att förklara vitsen så att ingen känner sig utesluten.
Intervju med MJ.
Vad är svårt? Att hitta tid och inspiration till att underhålla en blogg. Vad är enkelt? Att bara slänga upp videoklipp. Vad är enklast? Att slänga upp videoklipp som andra hittar åt dig. Så tack igen Jakob!
Klippet nedan kommer från A Bit of Fry and Laurie, långt innan Fry twittrade och Laurie haltade omkring i sjukhuskorridorer på jakt efter en fix (som kidsen säger). Stephen Fry och Hugh Laurie träffades som man kanske redan vet på Cambridge genom Lauries dåvarande flickvän, Emma Thompson. Det man kanske inte vet är att Fry vid denna tidpunkt inte hade någon flickvän.
De uppträdde tillsammans i olika teatersammanhang under universitetsåren, närmast spexade om man så vill, och fick sedan chansen att genom BBC göra ett sketchprogram som var en smula high brow. Eller högbrynt som Andreas Ekström har skrivit en gång. Den som orkar titta igenom alla klipp som finns på nätet kommer att hitta massor av uppslag som har använts av svenska komiker, med all rätt. Är det bra ska det användas (med tillbörlig hänvisning naturligtvis). Just den här intervjun med Michael Jackson hade jag missat och jag tackar Jakob för hans fingervisning.
Bortskänkes.
Om bloggen läses av någon rubriksättare knuten till de mer traditionella medierna så kommer här en present. Om det skulle slumpa sig så att ni ska göra ett knäck (som jag har lärt mig att det heter) på (osäker på prepositionen, om?) en judisk församling där det finns goda ledaregenskaper hos de styrande så kan man använda följande rubrik:
RABBIN SÄTTER RIBBAN
Free of charge, on the house etc. Tjipp. Tjena. Hej.
Talking Heads.
The kids are playing up downstairs.
Sister’s sighing in her sleep.
Brother’s got a date to keep.
He can’t hang around.

Our house, in the middle of our street.
Ärendenummer 94032434.
Vad jag verkligen vill göra på en sådan här hemsida är att felanmäla tiden och beklaga att jag är född att vrida den rätt igen.

Överexponering.
S kan vara lite påfrestande ibland. Jag minns ett samtal för länge sedan. Det handlade om förmågor, vilka vi skulle vilja ha och varför. Ni vet, ungefär som när man dagdrömmer om absolut makt för en dag och så vidare. Någonstans i samtalet sa jag:
– Jag skulle vilja ha fotografiskt minne.
S (som alltid är så otroligt kvick, jag hatar honom) svarade:
– Det har du ju redan men din slutartid är alltid så långsam.
Mitt mästerliga mothugg blev:
– Du… Du… Din slutartid är… Öh… Amen du då? Med din… Öh…
– Så ja, andas djupt.
Nu i efterhand vet jag inte om hans kommentar var sådär klockren, det finns säkert luckor i resonemanget men det gör inte så mycket, det var en bra snärt. Ni förstår ju själva att det inte är förenat med framgång att börja diskutera förutsättningarna för dissen och så att säga dissikera (fniss) skämtet, då ligger det säkert ett annat artillerianfall i beredskap.