Märkt: BBC

Radiobilder.

Av någon anledning blir jag riktigt tagen av bra covers, när artister lyckas göra låtar till sina egna och det låter som ett helt nytt verk. Det främsta exemplet torde vara Joe Cockers version av With A Little Help From My Friends. Tänker jag efter så är det nog den sämsta Beatleslåten i originaltappning men det visste ni redan.

För tillfället hittar jag toppar och dalar på Youtube, en hemsida som strömmar videos och det är mycket smidigt. Det är BBC Radio 1 som står för klippen jag plöjer igenom. Radio 1 har en programserie som heter Live Lounge, formatet går ut på att man först, akustiskt, framför en egen låt och därefter tolkar man någon annans låt. Det kan bli fantastiskt, som till exempel i Noisettes tolkning av When You Were Young. 

Noisettes är förstås ett band i sin egen rätt (säger man så på svenska?) med flera kraftfulla låtar i bagaget. Detta är dock i mitt och ditt tycke deras största stund. Särskilt i frasen ”We’re burning down the highway skyline” lyckas de hitta min gåshudsnerv.

Ibland blir det ett bevis på att människorna bakom produkten faktiskt har ett genuint innehåll, som i fallet med The Saturdays. Även om det inte är lika bra som i fallet ovan så är det fortfarande ett bevis på att medlemmarna har kvaliteter.

 

Vissa gånger blir det ett likgiltigt framförande, kanske på grund av olust. Omständigheten att man förutom sitt eget verk måste framföra andras låtar kanske inte är sådär jättekul. Det handlar ofta om en mer framgångsrik upphovsman, grupp eller artist som ska tolkas (detta bygger jag på att grunden till covern är mer känd än de som är i studion). Det är inte dåligt men det är inte heller bra, det finns inget driv och man gör bara sitt jobb. Jag är övertygad om att skottarna i Marmaduke Duke brinner för sin egen musik. Jag känner inte att det brinner lika starkt för Beyoncé Knowles.

 

I sällsynta fall är det riktigt, riktigt, riktigt, riktigt dåligt. Dizziee Rascal bör syssla med grime och inget annat.

 

Så, nu har ni facit.

Jepp. Så smular etc.

Intervju med MJ.

Vad är svårt? Att hitta tid och inspiration till att underhålla en blogg. Vad är enkelt? Att bara slänga upp videoklipp. Vad är enklast? Att slänga upp videoklipp som andra hittar åt dig. Så tack igen Jakob!

Klippet nedan kommer från A Bit of Fry and Laurie, långt innan Fry twittrade och Laurie haltade omkring i sjukhuskorridorer på jakt efter en fix (som kidsen säger). Stephen Fry och Hugh Laurie träffades som man kanske redan vet på Cambridge genom Lauries dåvarande flickvän, Emma Thompson. Det man kanske inte vet är att Fry vid denna tidpunkt inte hade någon flickvän.

De uppträdde tillsammans i olika teatersammanhang under universitetsåren, närmast spexade om man så vill, och fick sedan chansen att genom BBC göra ett sketchprogram som var en smula high brow. Eller högbrynt som Andreas Ekström har skrivit en gång. Den som orkar titta igenom alla klipp som finns på nätet kommer att hitta massor av uppslag som har använts av svenska komiker, med all rätt. Är det bra ska det användas (med tillbörlig hänvisning naturligtvis). Just den här intervjun med Michael Jackson hade jag missat och jag tackar Jakob för hans fingervisning.