Här är, som kidsen säger, en frän film om Pyongyang. Det är huvudstaden i Nordkorea.

Nu kanske jag springer regimens ärenden men jag vill hävda att detta är fritt från propaganda. Möjligtvis framstår nordkoreanerna som världens snabbaste folk men det kan bero på filmtekniken timelapse.

Vid 2:06 lyssnar trafikpolisen uppenbarligen på Robyns ”Dancing on my own”.

Vid 2:29 skymtas det som kallas för inlinespark här men folklinepark där.

Genomgående för filmen är trafiken, om landet hade haft en annan ideologisk inriktning än den rådande så hade vi talat om kollektivtrafik. Nu blir det enbart trafik.