Ett nytt begrepp ska klämmas in i den svenska popkulturen. Hjärtlig elakhet riktas mot ett offer som har gjort sig förtjänt av det. Det kallas roast och ikväll har SVT visat säsongsstarten av sin variant med det passade namnet Grillad. Fenomenet uppenbarar sig på grund av Henrik Schyffert som jag misstänker är svensk humors grå eminens. Han önskade sig en roast i 40-årspresent och det blev en halvintern historia som utgör startskottet för den svenska grilltraditionen.

Vad är en roast då? De flesta svenskar har faktiskt sett det i en form i ett Simpsonsavsnitt (på den tiden det var dåligt tecknat). Det är ett så kallat klippavsnitt som mest består i att familjen har lockats till en festlokal där de häcklas av Springfieldbor och sedan visar de lite höjdpunkter från serien. Det kan framstå som totalt förvirrat om man inte känner till roastformatet. Att samlas kring en person och sedan gå loss på denne och varandra är något som instiftades av New York’s Friar Club så tidigt som 1920. Detta var privata angelägenheter och kanske var det bäst så. Under 1970-talet började Dean Martin inkorporera några grillningar i sin TV-serie men dessa var mycket snällare än de som ägde rum bakom stängda dörrar.

Dagens roasts är brutalt mycket värre. I USA så är det Comedy Central som har plockat upp facklan och kör ganska regelbundet arrangemang med mer eller mindre ikoniska huvudpersoner. William Shatner, Flava Flav, Bob Saget och Pamela Anderson Lee är några av de som har uppnått grillstatus. Pamela gick med på sin roast under förutsättning att allt överskott som Comedy Central drog in skulle skänkas till PETA. För de som främst minns Bob Saget som mellanmjölkspappan i Huset fullt kan det nämnas att han är en smutsig rackare, se The Aristocrats för ett smakprov. Comedy Centrals grillningar sköts av en MC som till sin hjälp har en del okristna typer, många av dem har karriärer inom komik. De är roastproffs och slänger lika mycket skit på varandra som på hedersgästen (för det är faktiskt en hedersbetygelse).

Nåväl, ikväll var det premiär för SVT:s variant och inom en snar framtid kommer Femman att starta sin grej. Jag imponerades föga av Per Morbergs grillning. Kanske är det ovanan vid formatet, kanske var det att det tar emot att vara elak mot någon men jag upplevde inte den extremt råa men hjärtliga och framför allt hysteriskt roliga känslan som de amerikanska förlagorna lyckas förmedla. För en mer insatt recension, läs här. Det blev krystat, vidbränt och inte ens "humorproffsen" hade någon egentlig timing. Visst är det lätt att sitta här och döma? You bet’cha!

Jag vill inte säga att detta kommer att misslyckas, jag tror att det tar ett tag innan det sätter sig men publiken är ännu för ovan för att ta till sig de underbara nedrigheter som slungas fram och tillbaka. Vissa saker är dock för grova. Det kanske finns en anledning till att det ska vara en privat angelägenhet.