Jag har på senare tid överdoserat uttrycket "som du känner till". Jag blir fnissig på det sättet bara jag kan bli när jag tänker på det. Som ni känner till. Jag kan inte komma ihåg om det är jag som har vitaliserat uttrycket i bekantskapskretsen eller om det är någon annan som har börjat med det. Det stör inte mig så mycket, jag ångar på.

Det jag tycker är roligt är att uttrycket alltså används för att förstärka eller rättfärdiga en åsikt eller beteende som kanske inte är helt acceptabelt. Jag tror att det myntades av någon osäker människa som desperat krävde medhåll i allt hon eller han sa.Det är också roligt för att jag i och med yttrandet försöker skapa en falsk intimitet, jag förutsätter att mottagaren av budskapet är helt och fullt införstådd med att jag inte gillar senapssill. Det är allmän kunskap och ni har säkert diskuterat detta. Ett par exempel:
– Jag tänker inte hjälpa till, jag ogillar kroppsarbete, som du känner till.
– Min onkel lämnade mig en mindre förmögenhet, som du känner till.
– Jag ringer sällan lokalssamtal, som du känner till.
– Jag har ju gått upp sju kilo sen i somras, som du känner till,

Det behöver inte vara förhållanden som rör mig personligen, det kan också vara ett sätt att driva folk till vansinnne genom att fördumma dem. Frasen blir alltså motsvarigheten till att klappa någon på huvudet. Helst ska det användas i ett flerpartsamtal, då är det ett utmärkt medel att retas med någon som inte gillar att bli bortgjord. Ett par exempel:
– Stockholm är ju Sveriges huvudstad, som du känner till.
– I början av 1900-talet hade mindre än var tionde svensk rösträtt, som du känner till.
– Pepparrot kan svida till ganska bra, som du känner till.
– Frimurare ska man hålla koll på, som du känner till.

Det var allt, fortsätt verksamheten.