De spelar skittechno för att testa det nya ljudsystemet. Jag plöjer igenom excelblad efter excelblad och lyssnar på Don’t think twice it’s alright. De kör över min musik, backar med sin fula djävla epatraktor och kör över den igen.

Jag lever vidare med förvissningen om att min musik är så oändligt mycket bättre. Samtidigt påminns jag om den gamla sanningen att moraliska segrar är totalt värdelösa. Five Stairsteps O-o-o-h Child försvinner in i någon unts,unts, unts, unts-dimma.