Säger det som det är.

Något som inte är typiskt för mig är att ha saker släpande. Det gör mig irriterad och frustrerad och sådan vill jag inte vara. Nu är det så att jag har haft en stor sak som en fotboja bakom mig i två år. Det som jag egentligen skulle ha gjort tar i normalfallet bara ett halvår. Det har, av många olika anledningar – min egen effektivitet inräknad, inte blivit så.

Nu har det lossnat och jag berättar det för alla som både vill och inte vill höra det. Jag berättar det för Jake, gamle gode Jake. Jake the supporter, Jake the muss. Jake den entusiasmerande. Han säger:
– Grattis, det är ju som de säger. Vecka 114 är alltid den mest kritiska.

Du kan dra åt helvete Jake.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s