I mitt inlägg från den 5 oktober Norröver II så nämner jag att en kvinna stal tillbaka den katt som hon tidigare hade sålt. Jag hittar inte artikeln i Sydsvenskans nätupplaga. Tro mig jag har försökt. När jag söker på katt i deras sökmotor får jag upp ingressen men ingen artikel. Något rumphugget så presenteras artikeln så här:

[3 oktober 2007]
En katt stals ur en bil på en parkering i närheten av Center Syd, i söndags. Ägaren, en 26-årig kvinna från Hörbytrakten, hade precis köpt katten i Landskrona, när säljaren, en 32-årig kvinna, dök upp på nytt i närheten av Center Syd.32-åri…
 
Det som sedan hände var att säljaren slängde köpeskillingen på köparen och slet åt sig katten.

Jag har föreställt mig kvinnans inre monolog på följande vis. Ungefär som Den gamle och havet.

Katt, jag hatar dig. Du hårar ner. Du beter dig som en slampa när du lättjefullt struttar omkring i kvarteret och skämmer ut både dig och mig. Smutsiga slampa. Varför älskar du mig inte katt? Jag ger dig mat, jag håller dig varm. Du tittar inte ens åt mig katt. Jag hatar dig så! Du äcklar mig när du slickar i dig hela din päls och du gör dig så djävla dum när du jagar din egen svans, spyr och håller på. Visa lite värdighet. TITTA PÅ MIG NÄR JAG TALAR TILL DIG KATT! DU SKA UT! KATT, JAG HATAR DIG! Nu säljer jag dig. Titta här vad matte kan göra på internet. Vips har vi en annons. Nu ska du ut kattdjävel. Katt, jag hatar dig.

Jag är glad katt, förstår du? GLAD! Det ska bli skönt att vara ensam. Jag saknar inte din blöta nos. Du betyder inte något för mig längre. Jag är glad över att du är borta. Jag ska skaffa en annan katt, mer lojal än du. Vi ska vara varandra nära och hon kommer att förstå mig. Jag kommer snabbt att glömma dig. Du har aldrig betytt något för mig, din slinka. Jag ska slänga din filt. Din filt… Den som brukade ligga på min säng… Vid fotänden.

VAD HAR JAG GJORT!? Katt, kom tillbaka! Matte var dum, matte är här nu. Den andra matten kan fara åt helvete, titta här vad jag gör med hennes smutsiga penningar! Matte är tillbaka. Kom katt, kom och låt oss leva. Jag var en idiot katt. Vi ska skratta och vara lyckliga, vi ska vara de godaste vänner. Ingen kan skilja oss åt. Vi ska dansa katt, dansa tillsammans som den första sommaren när jag fann dig på bondgården. Kom katt, kom i min famn. Hör du sirenerna katt? De kommer för att ta oss, hellre dör jag katt! Jag kommer inte låta dem ta oss. HÖR NI DET!? NI TAR OSS ALDRIG LEVANDE! Älskade katt. Jag har en bil beredd, jag kan köra katt, jag kan köra hela natten.

---

Uppdatering.

Jag har inte kunnat släppa den här händelsen. Om jag hade orkat så hade jag startat en ny blogg som uteslutande hade rotat i detta. Jag har särskilt funderat på två saker, hur såg annonsen ut och vad hände sedan?

Annonsen tänker jag mig som en uppvisning i flash fiction:

Till salu, dum katt. Knappt använd.

Det som hände sedan har jag föreställt mig som något i följande stil

Hur länge katt? Hur länge ska du ta upp det här i varje gräl? Jag gjorde ETT misstag. Jag har bett om ursäkt. Kom jag inte och hämtade dig? Otacksamma kisse. Jag har god lust att…. Ingenting. Glöm det kisse, jag var på väg att säga något dumt. Nu fortsätter vi vår måltid. Smakar tonfisken bra? Sluta titta sådär på mig. JAG HAR JU BETT OM FÖRLÅTELSE! DU KAN INTE STRAFFA MIG I EVIGHET! Allt är bra, vi har det bra. Tiddelipom.