En av de absolut snällaste människor jag känner till är min gamle handbollstränare F. F är inte någon förkortning utan han kallades helt enkelt för F. Egentligen är det en annan bokstav men jag vill hålla honom lite anonym. Jag förstod det redan när jag gick på högstadiet, man får inte den respekt man förtjänar bara genom att vara snäll. F var enormt snäll. Han lade ner otroligt mycket av sin tid på alla möjliga föreningar i min hemby. Han var peppande, engagerad och känslig. Han var också korkad. Han var snäll men han var riktigt dum. Och så stammade han lite, inte i vanliga fall utan när han blev upphetsad. Vilket hände ganska ofta. Som tur är så var han framåt ändå, det var lite devil may care över honom. Jag är väldigt kluven inför F nuförtiden för samtidigt som jag tycker så synd om honom eftersom han inte fick den uppskattning han förtjänade så är hans bravader så vansinnigt underhållande. Följande skrivs med stor värme och sympati för F.

---

F blir stannad i en poliskontroll. De frågar efter hans namn. Han svarar "Peter".  Polisens följdfråga blir "Efternamn?". F svarar:
– Nä fö-fö-för fan, i förnamn.

Polisen upptäcker en enorm rostskada på F.s bil. Rosten har ätit sig igenom golvet på bilen. Polisen pekar på hålet och frågar "Vad är det?". F svarar:
– Det är E22:an.

---

F sitter på jobbet och läser en porrtidning. En av de kvinnliga cheferna kommer in. F blir generad och säger att han bara läser tidningen för artiklarna. En tystnad uppstår. F stirrar intensivt på en artikel och utbrister:

– För fan, det här är ju tyska!

---

F skaffade en ny bil, han står utanför den lokala Sibyllakiosken och bränner gummi. Belåtet går han ut och tar på bakdäcken:

– F-f-f-fy satan grabbar, däcken är inte ens varma.

Någon annan i sällskapet påpekar att det beror på att bilen är framhjulsdriven.

---

F lider av getingskräck. När han själv spelade handboll så åkte man i en buss till en bortamatch. En geting uppenbarar sig på bussen. F får nästan panik och skriker att man ska få ut den. När den är borta så måttar F med tummen och pekfingret och säger "Fan grabbar såg ni hur stor den var?".  Han får inte medhåll utan man säger att så stor var den väl inte? F:
– Johodå, så här bred, över ryggen. Och full med honung!

---

En annan gång skulle herrlaget åka på cup i Köpenhamn. När de kommer till Malmöregionen har strömmen gått. De går på färjan, F pekar upp i taket på båtens belysning och säger:

– Fan grabbar, strömmen är tillbaka.

---

F sitter hemma hos en vän och klappar en katt. Nöjt säger han:

– Lyssna, katten väver.

---

Han jobbade ett tag för Bombardier. De bygger och servar tåg. En ny modell hade tagits fram, Regina, som testkördes under den period som F jobbade där. Regina var lite bredare än Kustpilen som man vanligtvis servade och tåget hade gått emot lite grenar. När man tog in tåget en andra gång för omlackering tappar F tålamodet. Han skriker:

– Ni kan väl förihelvete köra lite mer försiktigt!

---

När hans bror hoppade in i en bil så använde han inte handtaget. Han tog tag i dörren eftersom rutan var nedvevad och slängde nonchalant igen den efter sig. F ville göra samma sak men hade glömt att veva ner rutan. Han tog tag i dörrens överdel istället.

---

Vi skulle spela hemmamatch och F coachade oss. Vi hade tyvärr haft lite problem inom laget med att vi hade klagat på domarna i tidigare matcher, särskilt den domarduon som dömde dagens match. Vi fick en skarp tillsägelse av F att inte under några omständigheter klaga eller ifrågasätta domslut. Tre minuter efter det att matchen hade blåst igång fick F gå ut ur hallen på grund av osportsligt uppträdande.

---

Vi var och spelade på bortaplan. Vi fick storstryk (som vanligt) men vi hade visat hjärta som F uttryckte det. I minibussen blev F sentimental och började prata om att vi var så fina ungdomar och att han var stolt över att få vara vår tränare. Det blev lite högstämt i bussen men det tog snabbt slut när F vände sig om och började prata med oss samtidigt som han körde. Han körde rakt upp på en refug i 70 km/h. F blev vansinnigt arg och sa att den som sa ett ljud fick gå hem. Jag tror åtminstone att det var det han sa, jag hörde inte så bra i allt vrålskrattande.

---

Den sista historien jag kommer ihåg är den när F skulle tanka. Han matade in en hundring och började tanka. Mätaren visade 97, 98, 99, 100. Sen händer det otroliga, den slår över på 101, 102, 103 och så vidare. F inser vad som händer, han tankar gratis. Han skriker till alla på macken att man tankar gratis på den pumpen han använder. Ett par personer hinner fylla upp sina tankar innan någon försynt undrar om det verkligen är meningen att F ska använda kassapumpen istället för kontantpumpen.

F är en hjälte. Han bjöd på sig själv och gav fullständigt fan i hur han framstod. Nuförtiden hjälper han till i en ishockeyförening utan att ha tagit ett enda skärtag i organiserad form. Den klubben har fått en engagerad människa i sin tjänst som dessutom bjuder på fantastisk underhållning. Jag avundas dem.