Man tager vitlök, timjan och salvia och späckar spädgrisen…

Konversation i mitt kök för ett par timmar sen, behovet av nytt umgänge blir mer och mer uppenbart.
– Om du var tvungen att äta en människa, hade du då valt att äta en nyfödd, en tvååring, en tonåring eller en femtioåring?
– Jag hade nog ätit tvååringen i första hand, det är för lite kött på den nyfödde. Sen hade jag nog valt femtioåringen över tonåringen. Ungdomar har ju så mycket hormoner och skit i kroppen, hade nog smakat mustigt och för mycket vilt.
– Mm… Jag med, sen tror jag att femtioåringen har hängt till sig lite, blir nog bra grytbitar.
[…]
– Hur lång tid hade du väntat med att äta en människa i en nödsituation då?
– Ett par timmar.
ahahaha! ni är så jävla sjuka i huvet,,,är det inte dags att se en psykolog? skojar bara…peace!
GillaGilla
Hejsan,
Verkar vara lite åt ”byfånehållet” det här – och det kan ju alltid stimulera tankeapparaten, kanske…
Om det här med nyttan av ”byfånarna” i ett samhälle har jag nyligen ordat en del om på min hemsida under rubrik nr IT23:4. Dit kommer Du på ett ögenblick genom att klicka på mitt namn, kanske… 🙂
Ha det…
vännen Josef
GillaGilla